det är dags för mig att acceptera läget. Orka vara helt emo och disträ, när jag istället kan se de positiva möjligheterna med det som har hänt. Tanken kommer fortfarande alltid äckla mig, men fine. "Melanie fixar".
Snart sätter sig jag, Em, Janne och Danielsson på en buss med destination Göteborg och Way Out West. Jag måste då säga att det är ett ypperligt tillfälle att försöka move on och träffa galet sköna människor, samt lyssna på Bra musik!
Nu kommer några dagar då jag kan leva mitt liv, som om problemen inte fanns. Förhoppningsvis ett liv jag kommer fortsätta vilja leva.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment