London 26/2 - 2/3

Sådär nu känner jag att alla intrycken från London har sjunkigt in, så nu är jag redo med en detaljerad recap:

Dag 1
Galen heldag på Oxford street och Picadilly. Spenderade mest tid inne på topshop och Virgin megastore. We were in heaven, omringad av musik från golv till tak! Ja, som ni förstår så shoppade vi loss.
Efter att ha gjort oss lite fräscha efter dagens bravader, tog vi oss in till Chalk Farm och Enterprise. Från utsidan bara en vanlig pub, men upstairs fanns ett ashett rum med en scen. Där skådade vi två låtar av Goldspot (de vi åkt in för att se). Vi tänkte först att vi blivit rånade eftersom att vi inte ens fick se halva spelningen, men ack nej. Upp på scenen efter Goldie, kommer Amy Macdonald. This is the life, Run och hennes cover på Mr Brightside ger mig fortfarande gåshud.
När spelningarna var över, gick vi till Roxy - en indieklubb. Musiken var på topp och bartendern het (trodde dock att jag va gift). En turn-off var dock knark mamin.



Dag 2
Vi tog fel buss och kom till Peckham. Sen åkte vi till Notting Hill och gick på PortoBello market. Lite stött att jag inte såg den kända dörren från filmen, men men. Vi fick iaf se en man vid ett trafikljus kasta sig ur sin bil i ett raseriutbrott, så att passageraren i baksättet fick hoppa ut och ta över ratten. Väldigt komiskt måste jag säga.
På kvällen åkte vi till Monto Water Rats och såg Goldspot igen. Så bra! Vi klarade av en låt av Indigo Moss, sen var det dags att ta det på löpet. Näe, inte riktigt min stil av musik.



Dag 3
Dagen vi väntat på och skälet till att vi åkte - KEANE.
Himlen öppnade sig när vi kämpade med vår packning för att hitta vårt hotell. Det slutade med att vi gav upp och tog en taxi, bokstavligen runt hörnet.
Sen tog vi tuben mot Whembley, köpte chirre och mjölkdryck på Lidl och intog kön. Det var ett hallelujah moment när vi insåg att det bara var typ 15 pers före oss och efter 5 timmar fick vi gå in. Två ord: FRONT ROW. Jag blir så rörd. Allsången på bl.a Somewhere only we know och This is the last time va helt underbar och ljusshowen lyckades fånga varje känsla! Inte så konstigt att tårar föll under Bedshaped.
Jag har fortfarande svårt att finna ord. Det var den bästa kvällen i mitt liv.







Dag 4
Abbey Road. Till alla som inte vet, så var det där The Beatles spelade in nästan alla sina låtar. Det var upplevelse att se studion och att gå på det berömda övergångsstället, där ett par kineser by the way faktiskt återskapade det kända fotot. Lite kul att se.



Sen åkte vi tillbaka till Oxford street och shoppade loss!

Allt som inhandades under resan: tre klänningar, två skivor (Paolo Nutini och Jeff Buckley), två filmer (The notebook och Love and Basketball), en tröja, två heta keaneafficher, två foton från Grease och Dirty Dancing och lite smått och gott till mina gull.

Jag kanske ska tillägga att både jag och Nate gjorde slut på alla våra pengar, innan resans slut. Det slutade med att vi fick be våra föräldrar att sätta in mer. Hehe.

Tack Nate för en oförglömlig resa. Tack för att du förstår och Tack för att du är en så bra navigatör.



Jag är helt förälskad i London och var rent av förbannad att jag va tvungen att åka hem! LOVE.