5h hade vi på oss att skriva en fjuttig liten krönika. A peace of cake? Efter 2,5h hade jag endast skrivit 3 rader, och då är jag helt seriös. Total blackout!
Tänkte att lite lunch kanske skulle väcka skivarförmågan, men nejdå. Paniken griper tag i mig när vi står i matkön och börjar typ hyperventilera. Mitt i alltihopa skådar jag vännerna vid ett bord och skämmer ut mig totalt. Jag tror till och med jag sluddrade. Åh herre. Sorry.
Kan jag bara lägga av? Tar det iallafall på löpet till datasalen igen för att fortsätta. Kommer på tanken att börja om helt och byta ämne. Över en halvtimme sitter jag och stirrar på en vit skärm. Går tillbaka till det ämnet jag först hade valt, och börjar skriva - ca 2h kvar. Jag har alltså suttit och ordbajsat i 2h helt i onödan, för resulatet kan inte bli annat än ig. Det fanns ingen som helst logik i det jag skrev. Jag blir så rädd.
Något annat som skrämmer mig är att jag snart ska till den gröna lunden. Det enda positiva är att jag får träffa fröken Dicksson och Laura - it's been a while.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
1 comment:
Nej då. Det är fullt förståeligt och nej du sluddra inte och du var heller inte otrevligt och nej du kommer inte få IG. Det är jag säker på :)
Post a Comment