(Viktig notis: pakten är från min sida ännu inte bruten)

Den snabbt planerade utgången blev inte riktigt som vi hade tänkt oss.. orden "en ut, en in" kommer ut ur vaktens mun och när man en sekund senare blickar den meterlånga kön så försvinner hoppet rätt snabbt. Efter en stunds tvekande och tappra försök till övertalning från vännerna som redan hade kommit in och var på hajpen, så beslöt vi oss för att vandra vidare. Det slutade med en mysig stund på donken. Men inga sura miner för det! Vi noterade bl.a en she-male och en hemlös tant som bestämde sig för att ta ett rengöringspass på toaletten.

Det finns en gata på söder, som för andra inte är särskilt speciell, men som för mig är värre än en mörk park. Under åren har jag dock börjat acceptera den mer och nu går jag med hyfsat lugna steg hem via den på kvällarna - utan att behöva prata med någon på telefonen eller dylikt. Allt som behövs är lite Majesty Snowbird och The Lord God Bird. Musik som får mig att glömma allt och bara försvinna in i en underbar dvala.