Den här perioden då många vänner inte har funnits till, har jag på något sätt växt. Jag är överdrivet sällskapssjuk. Iallafall var jag det. Nu har jag lärt mig att det inte är så farligt att vara själv. Man klarar sig ändå. Bara man vågar. Ibland är det tillochmed skönt att vara själv, med musik och tankar. Något som jag förut hade väldigt svårt att erkänna.
Idag har varit en sådan dag då jag bara velat vara själv. Jag sov ut och tog ett långt bad. Sedan gick jag en promenad runt hela söder, med endast min musik som sällskap. Uppe på Monteliusvägen tog jag en paus och bara njöt av utsikten. Själv. Ljuvligt.
Det enda sociala umgänge jag tagit del av idag var hos frisören. "Vad ska du göra ikväll då?" "Abolut ingenting". Hon nickade beklagande, som att det var världens undergång. Jag log. Ikväll ska jag "bara" dricka en massa te, äta popcorn och kolla på film. Umgås med mig själv. Du kanske tycker det låter deprimerande. Du kanske tycker det låter sorgligt. Prova. Det är väldigt givande.
Jag tycker det låter skönt.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
1 comment:
Jag håller helt med dig Mel! Det finns inget skönare ibland än när det är helt tyst i huset och man kan hålla på med det man håller på med helt ostört.
Post a Comment