Safra.

Igår fikade jag och Sara på Deja Vu. Vi intog en soffa med en varsin varmchoklad, omringade av tända ljus och pratade på i timmar. Uppdaterade varandra om vad som sker i våra liv. Sara säger alltid de rätta sakerna och får mig alltid att le. Vi tog även tillfället i akt att skratta högt åt alla ponytailsen som har intagit caféet. Vi må inte ses så ofta (eftersom att gudarna tydligen inte tillåter det), men när vi gör det så är det the best time ever. Vi tar verkligen vara på de tillfällen vi umgås. En kär vän.

Idag fick jag min chef att sitta med mig på golvet och kräva i soporna, efter ett viktigt kvitto jag lyckats ha bort. Jag var inte säker på om jag hade slängt det eller ej, men jag var tvärsäker att jag inte hade tagit med mig det in på kontoret. När vi hade krävt oss enda ner till gårdagens fettpapper från rengöringen av korvgrillen, gav vi upp. Var hittade vi kvittohelvetet? På kontoret. Jag blir så himla matt på mig själv. Jag hade även en diff på -800 kr. What the? Även det löste sig, också denna gång av min chef. Båda var övertrötta så vi kunde bara skratta. Nej, det var inte riktigt min dag idag. Jag skyller dock allt på tiden 04.30.
Dagen innefattade även en seriös magväska i svart skinn.